God Must hate me
He cursed me for eternity
God Must hate me
Maybe you should pray for me
I'm breaking down and you can't save me
I'm stuck in hell and
I wanna go home

Idag har jag lite av en dålig dag. På de viset att det som varit dåligt verkligen varit dåligt! Det började med när jag skulle upp i morse för att ta mig till skolan och gå på SLUs föreläsning, det gick inte särskillt bra eftersom att jag inte ens kom upp ur sängen för att jag hade så ont. Tog en tablett sov en timma till och sen var det iaf tillräckligt bra för att jag skulle kunna ta mig upp och ta dom riktiga pillren. Men då hade jag alltså missat SLU och djsv, efter det var det lunch och sen bara religionen kvar. Som jag faktiskt ville gå på. Så jag gick ut till busshållplatsen, jag stod där väldigt snällt och väntade på SL-bussen, jag ser SL-bussen, jag plockar fram SL-kortet och bussen kommer närmre och närmre och.... Poff så var den borta. Nu gick den ju självklart inte upp i rök bara sådär, utan den åkte bara förbi mig och bahandlade mig som luft. Tack så mycket SL, jag älskar dig också! Det känns verkligen bra att vi lagt upp gissningsvis över 1500 kr på ett busskort när jag sen inte får åka med på den förbannade bussen! Men eftersom att jag som sagt ville till den där religionslektionen tänkte jag att jag tar mig bara till Fristad och tar 119 därifrån. Den ska gå 38 och jag börjar förvisso 35, men bättre sent än aldrig. Så jag går till Bromsten, lagom tills dess att jag är vid hörnet av ip (5 m från hållplatsen kommer busshelvete nr 2. Och med tanke på att jag är nyopererad kan jag inte gärna springa, plus att det var snorhalt och osandat överallt. Så jag vinkar lite sorgsen till bussen som åker ifrån mig. Deja vu. När jag kom till hållplatsen var klockan 35, jag skulle alltså haft 3 min till godo, om nu SL kunnat klockan. Nästa buss gick 53, men att sitta och frysa sönder i en kvart och sen komma mer än en halvtimma försent känndes inte så lockande...

Nu ska jag försöka sluta hata SL och trösta mig med ett avsnitt av The Big Bang Theory

Bokstaven T är den elfte bokstaven i det moderna latinska alfabetet, det vi använder, typ. Det är den vanligast använda konstanten i det engelska språket och den näst vanligaste bokstaven. T kommer ursprungligen från det grekiska alfabetet och heter där tau, sen kom den till det Hebreiska alfabetet och där kallas den taw, därefter till engelskan där den heter tee. Utseendet kommer från gammal latin och den ser i princip lika dan ut fortfarande.

Och vart fan vill jag komma med min lektion om T då? Jo, hela min dag (mer eller mindre) kan sammanfattas med T. Den började hemma hos Ternestin, efter första lektionen blev Vällinby min, Thereses och Thereses Tillflykt, där jag bland annat köppte en Tröjja (T-shirt, typ) Påvägen hem smugglade jag med mig en Tidning från skolan (förvisso gratis men endå), På vägen till bussen pratade jag i Telefon av ren Tristess. Hemma blev det först Treo och mera Telefonande, därefter Tidning och Te och nu tänkte jag ta hand om Tvätten. Det blir 14 nyckelord som börjar på T som jag kan flumma ihop så här lite spontant, skulle säkert komma på ännu fler om jag ansträngde mig =P
Så, på grund av dagens händelser, utnämner jag härmed denna dagen, 22andra dagen i Januari, till Dagen T! Dagen T borde vara en röd dag, på grund av dess helighet, så om alla sprider detta kan vi kräva att den blir röd. Släng iväg ett mail till alla politiker eller något ^^ Om inte annat har jag fått er att lära er något om T, mouahahaha!

Precis varit hos Ortopeden och provat ur en korsett och tagit mått. Kan väl inte påstå att jag gick därifrån och kännde mig nöjd. Extremt ont av allt klämmande och dom visste inte riktigt hur dom skulle lösa mitt problem... Börjar bli lite smått deprimerande... Ska iväg till KS om en timma, har en dejt med Per och Ramon. Haha (ska läsas med trött ironi) Fysatan vad trött jag är. Gått upp tidigt både idag och igår, och knappt sovit alls för att jag har haft så ont =/ Hoppas dom kommer fram till något bra nu! Ramon ska ju vara en utav dom bästa i världen, så lite hopp finns väl kvar. Just nu är det ganska segt iaf, pappa sitter däruppe och jobbar och själv satt jag och tittade på Entourage, men har lite koncentrationssvårighete för tillfället, därför tänkte jag göra något jag aldrig gjort förut, Dagens Outfit. Eller egentligen vill jag bara visa vad jag köppte igår ^^ Var nämligen i Solna med Mamma och shoppade. Blev en väska, plånbok , en kofta, 2 linnen, 2 t-shirtar och en typ blus. (allting för under 400:- *skryt skryt men jag är stolt; )* Tänkte lägga upp bild på det som inhandlades förra gången också, nämligen kjolen och klänningen, blusen ja köppte då har jag ingen bild på....

En sak jag inte nämt i bloggen är att jag fick ett samtal från skolan förra veckan. Dan innan ni andra började igen ringde Ingela (min mentor). Och igår på tunnelbanan hem försöka Fredirik och jag lite halhjärtat komma på när jag var i skolan sist. Och jag var där den 13 och träffade syo, men sist jag hade lektioner var den 9onde. December. Det var över en månad sen. Det var nästan ett halft sommarlov sen. Sen slog tanken mig. Kommer jag komma tillbaka till skolan överhuvudtaget? Det känns inte riktigt så. Inte just nu iaf. Jag har inte varit där på evigheter och jag har inte gjort något arbete på ännulängre, varken där eller hemma. Det är så mycket enklare att bara vara hemma. Plus att jag just nu inte kan göra myckat annat än att vara hemma eftersom  att jag mestadels har så satans ont. Men igår var jag på utflykt till St Eriks och fick lära mig sätta i och ta ut hårda linser. Det tog 7 min. Fick sällskap av Fredrik (vilket uppskattades =) ) Tänkte innan att det tar väl inte mer än en timma. Tja... Jag hade ju rätt iaf =P Idag är det dax för utflykt nummer två. Denna gången blir det en shoppingtur med mamma. Ska bara lyckas ta mig till Hallonbergen själv. Genom dom områderna... Kul *ironi*

Idag har jag... Gjort ingenting. Tror jag. Eller jag har bytt mobil. Tillbaka till min gammla. Satan vad liten den är =P Så är inte helt säker på att jag har allas nummer längre, och inte på att jag har rätt nummer, så heter du Therese i förnamn kan du ju få skicka iväg ett sms och berätta vem du är så jag vet att jag har rätt nummer, för dom nummrerna är jag ganska osäker på.
Igår, eller snarare i natt, hade jag värsta planerna för idag. Var jättetaggad på dom också. Skulle gå upp kl 10 och gå ut och gå, att gå ska hjälpa läkningen och det är inte så jävla kul att gå inne i huset direkt.... Sen hade jag tänkt *fanfar* plugga! Tro det eller ej, men så var planen! Men när man vaknar upp vid tre och tror att huvudet ska sprängas å resten av kroppen känns som om den blivit överköra av en massa lastbilar flera gånger om, så försvinner dom planerna ganska fort...

Imorgon däremot, måste jag ta mig upp. Tidigt också, tidigare än på säkert två månader! Ska nämligen ta mig in till stan på läkarbesök *suprise suprise*
Usch skulle egentligen vilja gå och lägga mig nu på en gång, men måste hålla mig uppe en timma till, kl 12 är det morfindax igen. Missar jag det gör det ont märkte jag idag.

Zzz... Som sagt trött!

Ville bara lägga upp en bild på vår enorma gran, man vet ju aldrig hur länge den får vara kvar... Jag vet, bilderna är lite suddiga och det ser ut som om vi har glödbollar liggandes i granen, men bilderna med blixt blev så starka, dom har var mysigare =P

Tidigare år har vi inte behövt tacklat granen för att ta oss in i matsalen men... ;P

En del människor är väldigt irreterande, andra är väldigt väldigt irreterande! Dom där väldigt väldigt irreterande människorna brukar ha minst en av följande två egenskaper:
1. Mycket snack och lite verkstad. Dom säger att dom ska göra något, eller vi ska göra något tillsammans, men så sker det aldrig. Och inte nog med att det aldrig sker, det glöms bort en microsekund efter att det sagts. Tomma löften. Och jag är så förbannat trött på alla dessa tomma löften från allt och alla. Säger som Gavin DeGraw "If you gonna be with me, you'll have to follow trough, with everything you say" Oh yes! So true! Hela låten är för övrigt väldgt bra, men nu ska jag gnälla klart först. Så säg sånt ni menar och har föravsikt att stå för, annars kan ni lika gärna hålla käften.
2. Folk som gnäller på folk/saker/whatever men inte gör någonting åt det. Irreterar sig på någon får något kan man ju inte direkt förvänta sig att personen ska ändra på sig. H*n lär ju inte vara medveten om att h*n beter sig dumt i huvudet. Som nu tillexempel när halva Sverige hatar Canada och allt som hör till bara för att dom spelade fult i JVM-finalen. Visst, ruttet och fel gjort av dom, men va fan, det är klart dom kommer fortsätta, ingen gör ju någonting för att stoppa dom! Silence is agreement. Självklart kommer dom fortsätta psyka genom att ta alla bra träningstider, tvinga motståndarna byta omklädningsrum till ett mindre, tvinga dom gå sista många meterarna till hallen istället för att åka buss och allt vad dom nu hittar på, det funkar ju. Som när dom körde på Sveriges målvakt i finalen, dom testade, dom kom undan med det, det skapar enorm irretation för svenskarna som tappar fokus, visst dom gör fel, men dommarna gjorde ju ännumer fel som tillät det! Och så länge alla accepterar det och går och muttrar svordommar för sig själva kommer ju inget att hända. Skulle man däremot inte tollerera sådant beteende, visst då skulle väl kanadensarna sura ett tag och hota med att inte ställa upp, men det är klart att dom när det väl kom till kritan skulle vara med endå. Nu förlorade vi ett guld på grund av att ingen sa ifrån, vad har vi att förlora om vi skulle våga säga ifrån? Inget vad jag kan se. Men så är vi ju lilla landet lagom där det är fult att vara stolt över sitt land...
Vad jag vill säga är sluta gnäll för fan och gör något åt det istället! SUCK!

Jag känner mig ensam. Väldigt ensam. Och jag har tråkigt. Väldigt tråkigt. Och ont. Väldigt ont. Allt ät allmänt blä. VÄLLDIGT blä!
Jag hatar lördagar just nu. Och fredagar....

Var på Apoteket idag, och sen på Coop, och sen på Apoteket igen. Började med att vi köppte upp hela Apotekets lager av smärtstillande. Nästan iaf, gick på över 1000 kr, det är dyrt att ha väldigt ont. Förra gången gick det på strax över 600 kr. Sen åkte vi till Coop för att handla. Fråga mig inte varför, men jag hade inget bättre för mig. Som vanligt. Där, på Coops parkeringsplats, upptäckte vi att något blivit fel med mina medeciner, hade fått 200 OxyContin, skulle bara fått 100 sånna och 100 OxyNorm. Och det gör väl iofs inte så mkt, extra morfin är väl alltid kul att ha (det är morfin i dom andra med, men inte lika mycket ;) ) men problemet ligger i att OxyNorm tar jag vid behov lite som jag känner själv, och dom är snabbverkande, ca 15 min. OxyContin tar 4 timmar på sig innan dom uppnått full effekt. Vilket betyder att om jag får väldigt ont nu, får jag vackert vänta 4 timmar innan  det går över, och så kan vi inte ha det! Så ringde sjukhuset och pratade med en sköterska på avdelningen som skulle prata med en läkare som ska ha fixat recept under dagen. Så lätt var det. Men nu har jag väl så att det räcker med Continet iaf (Plattan nästa...) Men imorgon ska jag iaf äntligen få mina älskade OxyNorm, finns bara fyra kvar och dom går ju åt om man säger så.

Imorgon ska mamma och jag göra ett försök med shopping, undra om det finns något kvar i butikerna vid det här laget? Vi får väl se.

Nej nu ska jag fortsätta sitta här i min ensamhet och vara anti...

Jaha, så var det fredag. Något som just nu känns väldigt irreterande. Det är en sak att sitta hemma på en fredag/lördagkväll för att man vill eller inte orkar göra något annat, men när man är väldigt sugen på att inte sitta hemma, och måste göra det, så suger det. För hur kul är det att ta sig någonstans med människor som dricker, bland människor som dricker, när man inte själv får göra det? Spec när man bara orkar vara vaken några timmar i sträck innan drogerna tar över så man somnar... Och sen finns ju risken att någon råkar knuffa en, och så kan vi ju inte heller ha det. Det där med att åka komunallt funkar ju inte riktigt heller, så allt känns ganska kört och värdelöst...
Lets dance började ju idag, såg faktiskt på det. Jag vet, inte riktigt något jag brukar göra, men man kan ju inte missa ett tillfälle att se Blondinbella göra bort sig ^^ Och hon ligger på tredjeplats bakifrån men dommarrösterna och tvåa bakifrån med alla rösterna  så jag är nöjd.
Annars har jag inte gjort ett skit idag, sitter fortfarande i dom kläder jag sov i, och det lär ju inte förändras med tanke på att jag snart kommer somna igen så. Har sovit mest hela dagen av den där helvetiska huvudvärken... Men imorgon blir det ändring på det, då ska vi köpa Treo att blanda in i coctailen av smärtstillande jag redan äter, Jag längtar *ironi* Eller kanske inte så mycket ironi endå, ska bli jävligt skönt att bli av med huvudverkan så. Farbror doktorn ringde idag. Han vet inte riktigt vad som har hänt, så dom flyger in en av Europas ledande läkare på det här som ska titta på mig på fredag, jag känner mig viktigt =P Dom tror att det ev kan vara plattan som har flyttat på sig, och den syns inte på röntgen. Eller också är det "bara" ojämt svullet (I don't think so) eller så har det hänt något annat men korsetten jag ska få på fredag kan fixa det, eller så måste dom gå in och fixa det i en ny operation. Väldigt mycket eller... Borde få veta på fredag. Bryr mig inte särskillt mycket om vad dom behöver göra, bara det blir bra!Annars vettefan vad jag gör, för såhär kan det inte se ut. Eller kännas. För sen det blev scruwed up har det gjort löjligt ont... Men har fått utskrivet så det räcker i en månad, sen får vi se. Jag kommer så bli beroende =P Shit happens....

Jaha, sjukhuset idag då. Började väl ganska bra, träffade farbror doktorn som tittade, klämde(AJ!) och beodrade skiktröntgen, lungröntgen och vila med orde "sen en film eller lyssna på musik" =P Sen gick vi (vi beeing jag och pappa) ut till väntrummet och skulle, just det, vänta, på att få göra röntgen. Vi sitter där kanske fem-tio minuter, sen säger jag "pappa, jag tror jag kommer svimma" en halv minut senare säger jag "nu svimmar jag" sen svimmade jag. Nästa minne jag har är att jag är helt kallsvettig och någon frågar mig om jag är Helena sen är det svart igen. Efter det vaknar jag upp i en säng som rullas i en korridor. Sen börjar dom ta blodtryck, puls, ge dropp och sticka mig med en nål i armen, fast fel arm så dom får inget blod... Tillslut tröttnar jag på att dom vandaliserar mitt vänstra armväck och säger åt dom att ta höger iställe, sagt och gjort på första försöket. Hade 93% syresättning, det är väl okej men jag brukar vara duktig och ha 100% så för mig var det inge bra. Sen ligger jag där och har skitont i huvudet och fryser så jag skakar i två timmar innan det lugnat ner sig. Men vi fick iaf ett rum, och jag en säng. Plus att jag sen när jag skulle till röntgen fick åka rullstol under ett täcke. Frös fortfarande och när jag bara försökte ställa mig upp blev jag helt skakis. Men jag gjorde lungröntgen, nätt och jämt, man skulle stå upp, och sen skickt som gick bättre för då får man ligga på en britts. Sen tillbaka till rummet och vila på doktorns order (han ger mycket order den snubben). Vid halv sju släppte han iväg mig, då hade vi varit där över nio timmar, vi som trodde det skulle ta typ 2 max 3 timmar. Vilket det skulle ha gjort också om jag inte kommit på den brilljanta iden att svimma. Men ska man göra det så är väl inte ett sjukhus helt fel plats antar jag. Jag har gjort det på värre ställen om man säger så =P När jag kom hem såg jag iofs inte på en film som han tyckte, men jag såg på vänner och gränsbevakarna england eller vad det nu heter, och det får vara likvärdigt! Sen hamnade jag här och nu ska jag sova. Det är ansträngnande att svimma...

Junior VM. Sverige - Canada. Just nu. 1-0 Canada. GO CANADA GO =D



Jag och min flagga hejjar på Canada ^^ <3

Jag borde ha förstått det. Att det var för bra för att vara sant. Varför skulle någonting lösa sig så lätt? Jag är inte den typen av person, Jag är mer den typen där allting trasslar till sig. Att det skulle gå så fort och så lätt för mig att läka känndes ganska mycket som i en dröm. Men så klart skulle ju någonting sätta käppar i hjulen för mig. Vad annars? Var på KS idag igen, träffade en annan läkare som tittade på det. Han kunde iallafall utesluta infektion och blodjutning, men eftersom han inte kan något om operationen vet han inte riktigt vad som gått snett. Så ska få träffa Bergman igen på torsdag, förmodligen blir det ny operation på fredag... Fan fan fan! Varför just jag? Varför kan inte jag få leva ett normalt liv som alla andra? Är det verkligen för mycket begärt?

Det blev shopping idag. Efter mycket om och men och några samtal med sjukhuset. Har haft väldigt ont hela dagen och kapslarna hjälper inte. Plus att det svullnat upp en hel del. Fick svaret att den enda läkaren som kan något om det inte jobbar igen försän på onsdag. Så vi får väl hoppas på det bästa och om det inte blivit bättre tills då ringa igen på onsdag morgon... I alla fall, shoppingen. Åkte till Vällingby med mamma. Köpte en svart kort kjol, en blus/skjorta, en klänning, puder och två glitter eyeliner. Rea rea rea! Fast det var bara kjolen och eyelinerna som det var rea på =P Men kom i alla fall undan med dryga 500 spänn =) Ska försöka få upp bilder imorgon, spec på klänningen, den är grym ^^ Är iofs väldigt kär i kjolen och skjortan med, så dom lär också dyka upp på bild! Nu vill jag "bara" ha några strumpbyxor, jeans, byxor som inte är jeans och nya underkläder ^^ Så jag tror att mina planer på en ny mobil får vänta, nya kläder är roligare!, plus att jag kan ju ringa från den och sklicka sms. Och om jag ser att det ringer eller hör vibratorn märker jag om någon ringer mig också... Det får duga ett tag till, om jag inte hittar någon man kan få billigt med abonnemang.
Imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska göra, kanske försöka få föräldrarna att hjälpa mig få ordning på rummet? S skulle komma förbi, men vi får väl se hur det blir med det, har ju inte gått hittills =P På kvällen ska jag försöka ta mig till en 50-års fest och äta tårta ^^
En timma kvar tills jag får sova... Jag är så trött! Hoppas bara det håller i sig så jag kan få sova då. Har inte riktigt blivit så sen jag kom hem... På sjukhuset fick jag ju sömnpiller, då kunde jag sova. Nu ligger jag vaken till halv 5 - 5 innan jag lyckas somna, sen ska jag ju upp vid 6 och sen 8, blir inte mycket sammanhängande sömn då inte.

Usch vad jag känner mig äckligt nöjd med vart mina pengar gick idag =P Kanske för att det verkligen var evigheter sen jag köppte kläder sist? Hade nästan glömt hur kul det är. Nu ska jag beundra dom ett tag, sen ett avsnitt Dark Angel och sen äntligen sova! Hoppas jag...

Och så var det andra januari. 2009. Satan vad tiden går fort ibland. Kommer ni ihåg nyåret 99/00, vi pratade om det på nyårsfesten. Då mer eller mindre alla trodde världen skulle gå under. Det sålde överlevnadskit med sovsäckar och instruktioner på hur man kunde smälta snö för att få rent vatten. Man skulle inte flyga på 12-slaget(vilken tidszon?) för alla flygplan skulle gå upp i rök och försvinna, massa sånt skit. Lite som när dom lurade folk att om man trädde en nylonstrumpa över den svartvita TVn så skulle man få färgtv. Fast det var inte ett skämt. Folk trodde på det. Utbildade människor. På blodigt allvar. Lite creapy...

Vet inte om någon minns det, men 00 och 01 gick det en serie på 4an dom hette Dark Angel, med Jessica Alba i huvudrollen. När hon spelar en muterad soldat som rymt från där hon skapades. Den utspelar sig iaf 2020 (eller nått sånt), men världen har inte utvecklats för 1a juni 2009 hände "the pulse", all elektronik slogs ut av til terrorister. Det är lite krångligt att förklara, men det händer alltså i år. Om nästan exakt 6 månader =P Så nu är ni förvarnade, nu kan ni gå ut å köpa era överlevnadskitt ;)

Idag (eller igår antar jag, 1a januari iaf) var jag nog den enda över 16 som inte var bakis... Får inte drika alkohol när jag äter massa morfin =( Vilket mina föräldrar tog väldigt hårt på, och jag blir för trött av alla piller för att orka ta mig någonstans, somnar ju typ efter att jag varit uppe 2 timmar för att jag blir så trött... Så det blev hemmafirande för min del. Var iofs inte helt fel, våra nyårsfester är inte helt fel =P Även om det var roligare tidigare år när vi var fler... Men jag var alltså helt nykter, lite nerdrogad men, Och endå har jag varit typ bakis idag. Jag blir inte bakis när jag dricker, men när jag inte gör det blir jag? Not fair! Har varit sjukt trött och haft ont i huvudet hela dagen. Kan iofs bero på morfinet, men endå...

Imorgon(idag) hoppas vi på att det blir lite shopping på mellandagsrean. Får se hur ont jag har och om jag orkar bara. Förra gången jag var ute klarade jag det i 30 min innan jag var helt död och hade sjukt ont... Men på 30 min hinner man shoppa en hel del ;)

Nu är jag hemma =D Så himla skönt!!! Men, man blir bortskömd när man legat på sjukhus... Alla dom där småsakerna i vardagen som jag inte riktigt kan göra än, som att tänka en lampa. Jag vet, det låter jättetöntigt, men just den där med att trycka något rakt in gör väldigt ont. Lyfta lättare saker går ganska bra, men som sagt att trycka gör ont. Finns såklart en hel radda med andra saker som inte heller är så lätta att göra men...
Resan hem var ganska jobbig, att sitta i bilen när den stod stilla var illa nog, när den sen började röra sig, skaka, guppa, svänga, blev det inte lättare. Bara att köra över en A-brunn känndes och att svänga ska vi inte tala om. Var på apoteket med pappa innan vi åkte hem, köpte morfin för 600 kr =P It's mine, you can't have it! Så nu ska jag knapra 19 piller om dagen 6 gånger om dan. Alltså 19 st totalt på en dag =P Det jobbigaste är att jag ska ta två kl 6 på morgonen, på sjukan gick det ju ganska bra, då blev jag ju väckt. Nu ska jag klara av det själv? Sen ska jag upp igen vid 8 nästa gånge, sen 12, 14, 18 och sista gången vid tolvslaget =P Så det är vad jag kommer göra för att fira det nya året...  Fast alkoholfritt. Fick "under inga omständigheter" dricka alkohol mendans jag äter tabletterna... Stackars mig =P
Nu ska jag halvsova ett tag, sen kommer Fredrik =)

Tänkte jag skulle förklara det där jag skrev i tisdags, om att jag var allergisk. Fick ju morfin genom ryggen då, och i den morfinen fanns det tillsattsämnan som dom trodde jag var allergisk mot eftersom att det kliade precis överallt precis hela tiden. Dom provade byta till morfin utan tillsatsämnen, men det fortsatte klia överallt. Då tänkte dom att jag kanske reagerade på hirschskrubben (den bakteriedödande tvålen man tvöttar sig med före op) och att det kanske skulle försvinna när jag duschade. Nu har jag fått duscha en gång, och det kliar fortfarande precis överallt precis hela tiden...  Och ingen vet någonting =P Som vanligt.

Idag hade jag besök, först smugglades S in vid tio. Vi satt och snackade allmän skit om lita allt möljigt. Efter att hon gick var jag så trött att jag somnade =P Eller jag sov inte riktigt, snarare låg i någon sorts dvala och märkte ingenting... Sen kom mamma på sin dagliga visit, pappa stannade hemma och jobbade på huset. Låter som om det har hänt en hel del medan jag varit borta, undrar om jag känner igen mig?

Fick en trevlig nyhet idag, i kontrast till den dåliga jag fick igår, jag kanske kanske kanske får komma hem imorgon =)Beror lite på hur det känns och sånt där. Vill ju inte gärna sitta hemma och få jätteont och då inte kunna göra något åt det. Är jag här kan jag ju få extra smärtlindring när jag behöver. Så får se hur allt känns imorgon. Annars skulle jag iaf få permision så jag får komma hem till nyår =) Det tackar vi för.

Vaknade i morse och fick lite dåliga nyheter. Någon på avdelningen har blivit sjuk och vad han nu har smittar, vilket betydde att dom sparkade ut mig från mitt ensamrum och gav mig ett annat som jag måste dela... Förvisso bara med en person, den finns ju rum för 3 och 4 peersoner också, men endå... Tror det värsta är att tanten jag edlar med  är ganska pratglad... Jag har lixom ingen lust att snacka me folk hela tiden =/ Tom när jag dragit för mellan oss händer det att hon pratar. Jävla gubbe, va skulle han bli sjuk nu för? Jag som just börjat tänka att jag lika gärna kan bli kvar här lite längre, så farligt är(var) det ju inte, jag är ifred, har så att jag kan roa mig och får smärtlindring och extra när det behövs. Men nu när jag måste dela rum vill jag bara pka hem... En bra sak är iaf att hon ska opereras imorron, så då lär jag ju få vara ifred X antal timmar iaf =P Plus att jag nu kan röra mig ganska obehindrat, så vill någon komma och rädda mig från tanten kan denna någon ju få komma och hålla mig sälskap i kafiterian!!!  Men dagens stora händelse måste nog vara att jag gick två längder i korridoren! =P Haha
Imorgon ska jag försöka få prata med sjukgymnasten. Är inte helt säker på hur jag ska göra men gymnastiken, pluss att jag glömt hur man huffrar, eller ad det nu heter.... Plus att jag hoppas på mycket besök, verkar bli besökardagen imorgon. Kanske...  Aja, nu har jag en sisådär 90 blås att ta igen från idag =S Plus att jag ska se vidaare på Dark Angel =)

(Har skrivit det här inlägget under ett par dagar nu, så det kanske är lite konstigt, mycket som upprepas eller så, vad vet jag, jag orkar inte läsa det ;) )

Jaha, då var man opererad också. Tog lite längre tid än dom trodde, 5 timmar istället för 3. Började med att jag blev väckt sex på morgonen, fick duscha igen med bakteriedödande, Vid halv sju fick jag lugnande plus alvedon, sen var det bara att ligga och vänta. Halv åtta rullade dom upp mig, jag fick kravla över till en operationsbrits och sen kom jag in i operationssalen. Sen började dom sätta EKG och fingerklämma. Sen skulle jag få nålar. Tre stycken, två vennålar och en atär. Var bara vaken när jag fick den ena i venen, dom andra två och ryggmärgsbedövningen satte dom när jag var sövd. Fick en spruta som gjorde att ja somna så fort att jag inte ens kommer ihåg det =P
Vaknade upp inne på operationssalen, där var min första tanke "nej väck mig inte, jag hade ju en sån trevlig dröm" Sen när jag hörde en främmande röst säga mitt namn blev det istället "vart i helvete är jag någonstans?!" Försökte röra mig men mina armar  satt fast, fick lite panki och försökte komma loss, dom höll fast mig och sa att jag var inne på operationssalen och att operationen gått bra. Då fattade jag lite mer om vart jag var =P Låg på uppvaket i 3 timmar, efter 2 kom mamma och pappa in. Mådde jättebra där och var jättepigg. Sen fick jag komma ner till avdelningen igen, då mådde jag sämre. Precis innan ja fick åka ner hade dom bytt lakan i sängen jag låg i, när jag låg i den, vilket betydde att jag vart tvungen att rulla över först på ena sidan sen på andra, det ledde till illamående, och jag hade drukigt vatten precis innan, så ja, ni kanske kan lista ut hur det slutade... inte trevligt iaf. Sen mådde jag ganska bra, förutom att jag mådde illa mest hela tiden. Sov ingenting den natten heller, blev "väkt" vid nio på morgonen dagen efter, fick frukost och sen skulle jag prova sätta mig upp i sängen, gick bra, ställa mig upp, gick bra lite vingligt bara. Sen skulle jag sätta mig i fåtöljen precis previd medans dom bäddade rent. Då sprack det. Fick blodtrycksfall började skaka sen blöev det svart. Nästa sak jag kommer ihåg är att det fortfarande är svart men jag hör ljud, efter nån sekund fattar jag att det är någon som säger mitt namn, jag börjar se lite ljus, men mest av allt är det fortfarande svart. Tillslut ser jag taket i mitt rum och en jävla massa människor, någon hållet upp mina ben och en annan håller i mitt huvud, jag ligger i sängen fast 90 graders vinkel mot för hur man normalt liggen. Kallsvettig och likblek är jag också. Dom vänder på mig, höjer fotändan ger mig massa morfin och syrgas. Jag ligger ock skakar och har så ont att jag inte vet var jag ska ta vägen. Så det var min spännande julaftonsmorgon. Sen låg jag mest och hade ont ett tag till innan allt morfin böjat verka. Vid kl 2 kom familjen med julklappar, Blev en zebrarandig morgonrock, en zebratavla till (fick ju en när jag fyllde år), Christer Fuglesangs andra bok, massa pengar, två böcker, chokladask, halsband, armband och örhängen. Tror det var allt =P Sen såg vi på Kalle och sen åkte dom hem. Sov nästan ingenting den natten heller (sov ingenting alls natten innan och efter operationen, låg mellan 9-10 på smärtskalan, som går upp till 10... Fick extra morfin, snabbare morfin, morfin sprutor, morfinkapslar, syrgas och det enda med deet tredje, utan att någonting hjälpte.
På torsdagen blev jag av med hjärtövervakningen dräneringsslangarna och katetern, dvs typ 15 sladdar ^^ Enda som var kvar var den till  epidural katetern (ryggmärgsbedövningen) Annars tror ja inte det hände så mkt den dagen. På kvällen däremot märkte jag att ryggbedövningen slutade fungera... Har haft fantomenkliningar hela tiden, ni vet som fantomensmärtor  fast att de kliar istället för att göra ont, och bara för att brukar jag klia på dom kliningarna också. Så jag skulle i godan ro klia på en fantomenklining när jag helt plötsligt kände att jag kliade. Började trycka vidare lite överallt och det visade sig att jag kände på hela vänstersidan, jag hade inte ont, men jag kände ju när jag tröck. Panik! Dom sa att epidural slangen kan "vandra" (röra sig nån millimeter") så jag skulle fortsätta få morfinet där men sen även extra tabletter tills påsen var slut. Den skulle bara räcka nån timma till endå så, sen skulle jag gå över helt till tabletter.
 Igår var en mycket speciell dag.  Igår togs bandaget bort! Blev mycket bättre än vad jag vågat hoppas på (försökte iofs att inget ha några förväntningar så jag skulle slippa bli alltför besviken) Fortfarande lite nivåskillnad där uppe, men jag visste ju sen innan att det inte skulle gå att få det helt perfekt så det var jag ju förberedd på. "Knölen" där nere är borta, och det visste jag också att den skulle vara, det som förvånade mig mest var hur det såg ut däremellan. Trodde inte det skulle kunna bli såhär stor skullnad där =) Men nöjd är jag, nu väntar jag bara på att svullnaden ska lägga sig också, hoppas på att det blir ännubättre då! Sen hade jag en ganska jobbig senkväll/natt, fick väldigt mycket morfin, kanske lite för mycket, men vid halv fyra fick jag på order av doktorn iaf en sömntblett, den var välbehövlig! Efter det fick jag sova enda fram till elva. Jag sa ju att det där med väckning kl 6 aldrig skulle funka!, visst, jag brukar "bli väckt" (jag sover ju inte) då för att dom ska kolla blodtryck, syresättning, puls och temp, men behöver inte gå upp då för det =)
I dag hände en spännande sak. Dom försöker ju hitta den bästa kombinationen smärtlindring till mig just nu, så dom skulle prova en annan sort som jag skulle få via epidural, fick den, skulle vänta på att narkosläkaren skulle komma en kvart senare och utvärdera, han kom, och *trumvirvel* Jag hade blivit förlamad. I bägge benen och högra armen. Vänsterarmen var lite svag men den kom igång efter ca 10 mon. Värst var det men högerbenet, det var helt borta överallt. Så förlamningen resulterade i att jag fick spendera 5 timmar på intensiven igen. Tråååkigt. Men efter fem tillarhade jag fått tillbaka all rörlighet igen, då hade smärtlindringen släppt =P Narkosläkaren fick lite dåligt samvete också, kom och bad om ursäkt flera gången =P Han sa att epidural slangen förmodligen skavt på en hinna så att bedövningen läkt ut till resten av ryggmärgen, och att de därför påverkat ben och armar med, varför dom påverkades så kraftigt visste han däremot inte. Men ja, fick göra en utflyckt iaf =P Fick besök också, när jag låg där på intensiven. Finbesök till och med! Fam Johansson minus Johansson kom (ni som fattar fattar, ni som inte fattar känner mig inte tillräckligt väl) En present hade dom med sig också (se och lär till alla andra =D) den tackar jag för =)

Så har det sett ut än så länge =P Fast jag har säkerGrattis till den som tog sig igenom allt! Haha. Nu ska jag se på Dark Angel och sen sova hoppas jag...!